Suchergebnisse

Dieser Beitrag über das 'modernistische Heimatdorf' in Sara Lidmans Werk bzw. 'die Heimat des Lidmanschen Werkes im literarischen Modernismus' baut auf der Erfahrung eines Aufenthaltes in Missenträsk auf (März 2013). Im Geburtshaus der Dichterin habe ich mich von den konkreten und textlichen Spuren des Ortes leiten lassen, eine Auswahl von Werken gelesen und mich, als deutsche Literaturwissenschaftlerin und Touristin, einem biographischen und atmosphärischen Experiment ausgesetzt. Vor diesem Hintergrund setzt sich die Werkauswahl aus den beiden ersten Romanen (1953, 1955) und dem zweiten Teil der Romanserie Jernbanan (1983–1999) zusammen, die einen starken regionalen Bezug aufweisen. Hinzu kamen einer der sogenannten Afrika-Romane, Jag och min son (1961), und das Protokoll-Buch Gruva (1968), die den dörflichen Horizont zwar klar überschreiten, aber dennoch gemeinsame thematische Komponenten und verwandte erzähltechnische Gestaltungsmittel aufweisen. Die mehrfache Fokalisierung ist eines der Verfahren Lidmans, die für einen eigenartigen Übergang zwischen der Wahrnehmungsposition von impliziter Erzählinstanz und den jeweils involvierten Figuren sorgt. Auf diese Weise wird das 'biograpische Interesse' der Lesenden immer wieder geweckt, die häufig eine Sprachrohrfigur vorzufinden meinen, aber niemals Klarheit über die jeweilige Parteinahme gewinnen können. Zugleich wird eine geschlechtsspezifische Zuordnung der Perspektiven verunsichert, denn der weiblich und der männlich konnotierte Blick können gleichzeitig zur Anwendung kommen. Trotz meiner biographischen Neugier, die auf die atmosphärische Wirkung von Missenträsk zurückgeht, liegt der Schwerpunkt der vorliegenden Analyse auf der sprachlichen Konstruktion des Heimatdorfes. Diese Verankerung in der mündlichen Sprache (als sprachlich erzeugter Ort) weist ebenso deutlich eine eigene Historizität auf wie der regional-, kultur-und mediengeschichtliche Wandel Norrlands. Nimmt man eine distan-zierte, ethnographische Haltung ein, wie sie Lidman selbst in der Serie Jernbanan nahelegt, ergibt sich eine Neubewertung der Kombinationen von historischen, auch dialektalen sprachlichen Registern: Dieses Verfahren zielt darauf ab, dass die Lesenden im performativen Nachvollzug die Kon-flikte zwischen den staatlichen Institutionen und Akteuren und den neuen Siedlern in Norrland erfahren können. Diese in der gesprochenen Sprache der Lokalbevölkerung aufgeführten sozialen und psychischen Konflikte hinterlassen Spuren in den Träumen, Gedanken, Dialogen, Lektüren und Texten. Der historische Ort erscheint vornehmlich als ein Konglomerat, das die mündliche Rede von Zeitzeugen hervorgebracht hat. Die Erzählinstanz nimmt sich der vielstimmigen Figurenrede an und dokumentiert den historischen Sprachgebrauch, unabhängig davon, ob ein realistischer oder phantastischer Code zur Geltung kommt. Häufig taucht das Motiv einer verzerrten Nachahmung auf. Dies kann als programmatischer Hinweis auf eine Ästhetik einer formalen, hier performativen und narrativen Mimesis gedeutet werden, die besonders klar den Nexus von sprachlichen und sozialen Handlungen herausstellt. Sprechen ist Handeln. Das Glossar, das den ländlichen Dialekt und Soziolekt ins Hochschwedische überträgt, unterstreicht ebenfalls das sprachliche Handlungspotential, das unmittelbare soziale und politische Effekte herbeiführen kann. In der Serie Jernbanan werden die stilistischen Kollisionen zugespitzt, wobei lautliche und syntaktische Mittel hinzutreten. Dies ist als prosalyrisches Verfahren gedeutet worden, kann aber auch der nachdrücklichen Betonung der inszenierten mündlichen Rede in ihrem Vollzug dienen. ; Bidraget om Sara Lidmans "modernistiska hembygd" respektive hennes "hembygd i den litterära modernismen" har en vistelse i författarens hem i Missenträsk (mars 2013) som utgångspunkt. Både mitt perspektiv som forskare och som turist i Norrland har präglat mina erfarenheter och mina aktualiserande läsningar av de utvalda verken. Bland annat har jag försökt att reagera med öppet sinne på författarhusets materiella och textuella hänvisningar, särskilt när läsningen har ägt rum på plats. De tidiga romanerna (1953, 1955) och andra delen av romanserien Jernbanan (1983–1999) kommenteras, men även den så kallade Afrika-romanen Jag och min son (1961) och protokollboken Gruva (1968) tas upp till diskussion trots att de går utöver den regionala kontexten, eftersom tematiska mönster samt berättartekniska och språkreflekterande medel går igen. Den flertydiga fokaliseringen är till exempel ett unikt medel som kännetecknar en säregen övergång mellan den implicita författarens och figurernas perspektiv. Därför skapas en "biografisk uppmärksamhet" hos läsarna som försöker att identifiera textens potentiella språkrör; samtidigt sätts karaktärernas könsspecifika perspektiv på prov genom att den manligt eller kvinnligt konnoterade blicken praktiseras simultant. Trots mitt suggestiva och biografiskt nyfikna angreppssätt ligger tonvikten i analysen på den språkligt konstruerade hembygden, det vill säga "hemmet i språket" mindre än på hemmet i den konkreta historiska landsbygden Missenträsk. Den språkligt konstruerade platsen har sin egen historicitet – liksom Norrland har sin egen regional-, kultur- och kommunikationshistoria. När man intar en etnografisk och distanserad position – som Lidman själv tydligt demonstrerar just i Jernbanan – framstår kombinationen av historiska, inklusive dialektala språkliga, register som ett tillvägagångssätt för att läsarna performativt skall kunna uppleva konflikterna mellan statsmaktens institutioner och nybyggarna i Norrland. Dessa sociala och psykologiska konflikter lämnar spår i figurernas fantasier, tänkande, tal, läsningar eller deras skriftliga yttringar. Den historiska platsen framstår därför som först och främst producerad av tidsvittnens röster. Berättaren tar hand om figurernas tal och dokumenterar det historiska språkbruket oberoende av den gällande realistiska eller fantastiska koden. Att vissa figurer brukar härma andras tal eller beteende är ett ofta använt grepp hos Lidman – motivet kan uppfattas som ett mimesis-program, vilket både fungerar som en narrativ och performativ metod och som ett språk-reflekterande grepp. Härmandet manifesterar att språkliga och sociala handlingar oupplösligt hör ihop. Till och med Lidmans glossar "Skellefteå-bondska – rikssvenska" pekar på språkets handlingspotential med såväl sociala som politiska konsekvenser. Lidmans analytiska arbete med språket fokuserar ytterligare språkets handlingsmakt, genom manipulation eller motstånd. I Jernbane-serien poängteras stilistiska kollisioner ännu tydligare, till och med ljudallusioner och syntaktiska medel som pauser och enjambement spelar en större roll. Detta har tolkats som prosalyriska kännetecken, men understryker enligt min uppfattning huvudsakligen det talade språkets betydelse. Enligt Lidmans författarskap är det just rösterna och talspråket som skapar världen och som kontinuerligt omformulerar den.

Familjelantbruket har genom historien haft en central roll för att producera samhällsviktiga konsumtionsvaror. Den starka industrialiseringen under 1900-talet har familjen fortsatt att utgöra en essentiell grund för produktionen inom de gröna näringarna. Tillgången på billig arbetskraft har utgjort grunden för familjelantbrukets överlevnad inom ramarna för den kapitalistiska marknadsekonomin. Familjen som källa till arbetskraft skapar en större flexibilitet i form av arbetsförhållanden, arbetstider, arbetsmiljö och ekonomi, i en produktion som i stor utsträckning är manuell och därför tidskrävande. Studiet av arbetsdelningen och ägandet könskodning inom familjelantbruket har bidragit till förståelsen av familjens roll i kvinnors underordning. Kärnfamiljen, liksom landsbygden, är två centrala nationella symboler som är starkt politiskt kodade och nära knutna till vår förståelse av svenskhet. Den sociala organiseringen av familjen bidrar till framställandet av de samhälliga hierarkierna och relationerna som naturaliga. Barn socialiseras in i gårdens arbete samt deras sociala position och identitet. Därigenom spelar den rurala kärnfamiljen en betydande symbolisk roll i upprätthållandet av heterosexuella ideologin och den patriarkala arbetsdelningen inom familjen. Därför är det av stor betydelse att undersöka hur kön kodar arbetsuppgifter, ägande och ojämlikhet i organiseringen av familjelantbruket. De sociala relationerna är inte en deterministisk process av inordnande, utan en process som formas av subjekt, agentskap och motstånd, vilket tar sig utryck på olika sätt och genom skiftande strategier. Genusvetenskapen inom landbygdsforskningen har en dryg fyrtioårig historia som akademiskt fält. I strömmarna efter den andra vågens kvinnorörelser formerades fältets ursprungliga forskningsmål som främst syftade att ifrågasätta den rådande bilden av den manliga lantbrukaren och synliggöra kvinnors arbete och deltagande inom landbygdens produktion. Under 80-talet förde marxistiskt och strukturalistiskt inspirerade forskare upp betydelsen av den socioekonomiska kontexten för kvinnors erfarenheter och liv i västvälden och utvecklingsländerna. Under 90-talet ökade mekaniseringen av lantbruket, vilket medförde att kvinnornas roll på gården förändrades till följd av att deras arbete ofta ersattes av maskiner. Denna process belyser ytterligare den ojämlika värderingen av arbetet på gården och i hushållet. Den tidigare förståelsen av kön, som en fix och distinkt kategori, ersattes av ett mer socialkonstruktivistiska synsätt. Förståelsen av genusrelationerna som könade praktiker och meningsskapande ersatte gradvis könsrollstänkandet. Identitetsforskningen har vidgat det rurala genusperspektivet till att även omfatta klass, etnicitet, rasifiering, ålder och sexualitet i studerandet av ojämlikhet. Familjelantbruket, i sin rurala kontext, har halkat efter den allmänna utvecklingen inom jämställdhetsområdet, vilket grundar sig i flera olika faktorer. För att öka jämställdheten inom familjelantbruket är det viktigt att analyser den sociala organiseringen av ojämställdhet inom detsamma. I denna process har både de kvalitativa och kvantitativa metoderna en fruktbar och viktig roll. Statistikens främsta användningsområde är att synliggöra orättvisor, underminera stereotyper och utgöra grunden för politiska beslut som syftar mot ett mer jämlikt samhälle. Kvantitativa metoder är ett bra verktyg för att fånga den strukturella organiseringen av samhället och erbjuder, i ifrågasättandet av singulariteten, en bredare bild av den sociala världen. Det är däremot viktigt att betona att definierandet av statistiska data är mer än teknikalitet, utan även något djupt politiskt. Genusvetenskapen inom landbygdsforskningen har etablerat sig som ett särkilt fält inom rural sociologi, geografi och ekonomi. Problematiken kring fältets isolering kvarstår drygt tjugo år efter att det för först gången påtalades av forskare. För att utveckla fältet empiriskt och teoretiskt krävs det att fältet vidgas och även involverar andra discipliner och akademiska fält. Det är viktigt att skapa grunder för breda forskarnätverk samt att föra ut forskningsresultat och diskussioner i både offentlig debatt och till andra akademiska fält. I studierna av familjelantbruket är det nödvändigt att inkludera kunskaper från andra akademiska fält som t.ex. familjestudier, genusvetenskap, arbetsvetenskap, ekonomi och organisationssociologi. Det är angeläget att bredda de sociala perspektiven och se till hur olika sociala relationer formar ojämställdheten inom familjelantbruket. Ojämställdhet kan inte separeras från andra ojämlikheter på samma sätt som kön inte kan särskiljas från andra sociala relationer. I detta utgör det intersektionella perspektivet ett alternativ till identitetpolitik. I flera offentliga utredningar betonas behovet av en tydligare koppling mellan teoretisk genusvetenskap och praktiskt jämställdhetsarbete. Jag har intentioner att med min forskning bidra till den teoretiska och metodologiska utvecklingen, och därmed vidga den genusvetenskapen inom landbygdsforskningen. En sådan utveckling öppnar upp fältet i förhållandet till dess omvärld och inkluderar ett brett socialt perspektiv med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Fundamental societal changes in the globalising European countryside impact women's migration decisions. The chapters in this volume represent diverse attempts to explain women's movements from rural areas, taking prevailing labour market conditions as well as gender relations into account. Utilising empirical findings from countries including Austria, Germany, Hungary, Poland, Romania and Spain, this collection particularly aims to build bridges between research following the 'cultural turn' and functionalist explanations which refer to material and practiced ruralities. The international range of contributors to Women and Migration in Rural Europe focus on societal constructions of gender and rurality, and in doing so, address various female perspectives on rural life. The analysis of the different working and living conditions in different parts of rural Europe reveals distinct obstacles but also prospects for young women. Importantly, the book includes policy implications with respect to the challenges of demographic change, questions of gender equality and women's contribution to rural development.

Det här numret av Sociologisk Forskning är det första som helt görs av redaktionen på Södertörns högskola. Numret ges ut i en tid som tydligt präglas av den globala coronaviruspandemin. Redan i förra numret publicerade vi ett samtal mellan fyra svenska sociologer om pandemin och vårt samhälles hantering av den. I detta nummer efterlyser vi mer sociologisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19, genom en öppen anmodan (Call for papers) att skicka in artikelmanuskript med coronapandemirelaterad empirisk forskning till ett kommande temanummer av Sociologisk Forskning.
Den tid i vilket detta nummer publiceras präglas också av de globala protester som inleddes efter det att en vit amerikansk polis dödade den 46-årige svarta mannen George Floyd. För dessa protester har den sociala rörelsen Black Lives Matter haft en avgörande betydelse.
I det här numret publicerar vi en intervju med den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander, en av de planerade huvudtalarna vid årets inställda Sociologidagarna. Intervjun kretsar främst kring Alexanders teori om den civila sfären, men behandlar även covid-19-pandemin, George Floyd och Black Lives Matter. I intervjun får Alexander frågan av Andrea Voyer, som tillsammans med Anna Lund har gjort intervjun, hur kultursociologin kan hjälpa oss att förstå den globala pandemin och den globala sociala rörelse som uppmärksammar svarta livs betydelse. Alexander svarar att en allmän sociologisk förståelse av covid-19-pandemin skulle kunna uppmärksamma betydelsen av klass, bristfälliga sjukvårdssystem eller politiska maktstrukturer. Men som kultursociolog vill Alexander även rikta blicken mot "känslostrukturerna och representationens strukturer", det vill säga frågor om vilket slags samhälle som vi känner att vi är. Han talar om covid-19-pandemin som ett trauma. Mordet på George Floyd beskriver Alexander som "ett trauma inuti ett trauma". Den solidaritetsrörelse som växt fram ser han dock som en möjlig brytpunkt för rasrelationerna i USA.
I det här numret presenterar vi fyra forskningsartiklar. Rolf Lidskog skriver i sin artikel "Samhället utmanat? Artificiell intelligens och sociologisk kunskap" att en allt viktigare sociologisk uppgift är att studera AI (artificiell intelligens), om vi ska kunna förstå samhällets utformning och det sociala livet av i dag. Lidskog visar hur sociologiska perspektiv både kan vidareutveckla kunskapen om AI och utmana dominerande föreställningar om detta fenomen. I artikeln "Resisting the rat race. Self-sufficiency as a search for resonance in rural Sweden" analyserar Majken Jul Sørensen läsarbrev till tidningen Åter, skrivna av familjer som flyttat till den svenska landsbygden för att leva mer självförsörjande. Sørensen uppmärksammar frågor om modernitet, konstruktivt motstånd och vad livet i ett samhälle utan ekonomisk tillväxt skulle kunna innebära. Sofia Strid studerar i sin artikel "Betydelser av könsstympning hos migrerade minoriteter i Sverige. En feministisk våldsforskningsanalys" attityder, förhållningsätt och förändringsfaktorer i förhållande till könsstympning, ett fenomen som hon ser som ett uttryck för samhälleligt och könat våld. Strid argumenterar för att det finns allt för lite kunskap om attityder till könsstympning i Sverige och att feministiska perspektiv kan tillföra nya värdefulla perspektiv i denna fråga. Sverre Wide menar i sin artikel "Schack och social interaktion. En undersökning av Dag Østerbergs och Johan Asplunds analyser av schack" att sociologin allt för lite uppmärksammat spelandet av schack. Wides bidrag är att teoretiskt närma sig den struktur som utmärker schackspelandets sociala interaktion, vilket han gör genom att undersöka Østerbergs och Asplunds tidigare schackanalyser.
I numret publicerar vi också fyra recensioner av nyutkomna böcker. Stefan Svallfors undrar i sin recension av Irene Wennemos Politik på riktigt. Handbok för sociala ingenjörer (2020) huruvida det vore "en absurd överdrift att utnämna Irene Wennemo till en svensk nutida Machiavelli". I sin recension av Miguel Martinez Squatters in the capitalist city. Housing, justice, and urban politics (2019) drar sig Anders Westerström till minnes ett möte med en äldre husockupant i Frankrike, och hur denne uppmärksammade en rad motsättningar som husockupanter ställs inför under postfordistiska och nyliberala samhällsförhållanden. Frågan om hur klass och rasism hänger samman analyseras av Mikael Svensson i avhandlingen Hur klass gör skillnad. Klasspositionens betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker (2019) och recensenten Susanne Urban menar att den, som alla bra frågor, inte är lätt att svara på. Aida Alvinius beskriver i sin recension av antologin Genus, risk och kris (2020) av Jennifer Hobbins, Erna Danielsson och Angelika Sjöstedt (red.) boken som "ett ambitiöst försök till ett tvärvetenskapligt samarbete".
Vi vill också uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag till recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida.
Vi vill också uppmärksamma våra läsare på att Sociologisk Forskning under våren har tagit steget ut bland de sociala medierna och numera finns på Facebook, Instagram och Twitter (webbadresserna hittar du på sidan 2 i detta nummer). I dessa kanaler uppmärksammar vi såväl nypublicerat som äldre material från vårt digitala arkiv och vi hoppas att på detta sätt ytterligare synliggöra aktuella och samhällsrelevanta artiklar i Sociologisk Forskning för en bredare publik.
Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

In recent decades, there has been increasing consensus that sustainable urban development is critical to the future of human societies and planetary systems. The effects of population growth and the environmental impacts of human activities are evident around the world, observable not only in the rapid urbanisation of many large cities, but also in small-medium conurbations, rural communities, and even uninhabited areas. For this reason, sustainable urban development is the theme of this licentiate thesis. The thesis focuses on the role of municipal organisations, the ways in which processes to develop strategies and policies addressing urban sustainability are organised, and how other stakeholders participate in such processes. The thesis concludes by presenting a new conceptual framework that aims to inform such strategic processes - the "five factors" influencing strategic planning processes for urban sustainability in municipalities. The five factors concern the capacity of municipalities and others to act for urban sustainability; their mandate to do so; the resources available to them; the scope of their processes and intended outcomes; and their will, individually and collectively, to pursue urban sustainability. The "five factors" concept may aid future analysis of urban sustainability processes, both in planning and implementation. The "five factors" are based upon the findings of the three appended papers and the synthesis of their results in this thesis. The first and second papers present studies of energy and climate strategy planning processes in Swedish municipalities active in a national programme, the Sustainable Municipality (Uthållig kommun). Paper 1 focuses upon the organisation of processes to develop energy and climate strategies, whereas Paper 2 reflects upon the experiences of participating stakeholders in such processes. The two papers build upon existing theoretical frameworks and present empirical data from case studies of five municipalities, based on document studies, interviews and comparative analysis, in order to make conclusions about the advantages and disadvantages of variations in the form and composition of energy and climate planning (e.g. that early involvement of stakeholders results in more comprehensive strategies). In contrast, Paper 3 presents analysis of a multidisciplinary sample of academic journal articles addressing "urban sustainability" and published during the period 2011-2012. As such, this paper focuses on how urban sustainability is practiced, observed and represented in academic literature, and considers different issues that arise as a consequence (e.g. a lack of analysis of urban sustainability governance processes in municipalities). Whereas Papers 1 and 2 observe practice, making insights with reference to specific theoretical perspectives, Paper 3 provides overview and identifies wider challenges and opportunities for research on the theme of urban sustainability. Together, the three papers highlight a number of issues that influence the development of municipalities' strategic work for urban sustainability – the five factors. ; På senare år har konsensus att hållbar stadsutveckling är kritisk-för jordens och mänsklighetens framtid vuxit fram. Effekterna av befolkningstillväxten och människors påverkan på miljön syns runt om i världen, och är inte bara märkbar i många stora städer utan även i mindre städer, på landsbygden och till och med i obebodda områden. Därför står i hållbar stadsutveckling i fokus i denna licentiatavhandling.Avhandlingen fokuserar på kommunorganisationens roll i hållbar stadsutveckling och organisering av processerna att utveckla strategier och politik som syftar till hållbar stadsutveckling. Utöver det har även deltagandet av andra aktörer i sådana processer studerats. Avhandlingen avslutas genom att presentera ett nytt begrepp som kan underlätta strategisk planering, nämligen "de fem faktorerna".De fem faktorerna är kommuners/aktörers kapacitet att arbeta för hållbar stadsutveckling; deras mandat att driva hållbar stadsutveckling; tillgängliga resurser som får disponeras; processernas omfattning och önskat utfall; och den individuella- och kollektiva viljan att uppnå hållbar stadsutveckling. Femfaktorsbegreppet skulle kunna bidra till framtidsanalys av hållbara stadsutvecklingsprocesser, i såväl planering som genomförande. De fem faktorerna bygger på slutsatser från licenciatsavhandlingens tre artiklar samt en syntes av dessa.Den första och andra artikeln presenterar resultaten från ett forskningsprojekt som granskade processerna kring framtagande av energi- och klimatstrategier i kommuner som deltog i det svenska nationella programmet Uthållig kommun. I första artikeln ligger fokus på organiseringen av processerna, medan erfarenheterna av deltagande intressenter reflekteras över i den andra artikeln. De två artiklarna bygger på befintliga teoretiska ramverk och presenterar en mängd empiri från fem kommuner, som erhållits genom t.ex. dokumentstudier, intervjuer. Utifrån detta harslutsatser dragits kring för- och nackdelar i utformningen av planeringsprocesser för energi- och klimatstrategier, t.ex. att processer som involverar intressenter tidigt även resulterar i strategier som är mer omfattandeI den tredje artikeln presenteras resultaten av en multidisciplinär litteraturundersökning. Vetenskapliga artiklar som handlar om "hållbar stadsutveckling" och publicerade under perioden 2011-2012 står i fokus. Artikeln syftar till att bättre förstå hur hållbar stadsutveckling tillämpas i praktiken, hur det beaktas, hur det representeras i den akademiska litteraturen, samt vilka effekter som uppstår på grund av denna representation, såsom t.ex. ett brist på analys av governance processer för hållbar stadsutveckling i kommuner. Medan de första artiklarna behandlar praktiken med hänsyn till specifika teoretiska perspektiv, syftar den tredje artikeln till att ge en överblick och identifiera utmaningar och möjligheter inom forskningen för hållbar stadsutveckling. Tillsammans illustrerar de tre artiklarna ett flertal aspekter som påverkar utvecklingen av kommunernas strategiska arbete för hållbar stadsutveckling – de fem faktorerna.